Vägs ände
Vilken otroligt vacker dag.
Känslorna har minst sagt spelat över hela registret idag.
Ångest och vill inte leva mer.
Glad och tacksam. Skojig.
Ledsen och gråter.
Insiktsfullhet blandad med total irrationalitet.
Nu såhär slutet på dagen, eller i början av den nya om man så vill, har jag en tanke och en plan. Jag tror jag är något på spåret och att jag förstår sådant jag trodde att jag redan gjorde och sådant jag kunde. Det är inte enkelt, och det smärtar.
