Jäkla måndag

Idag har varit en kass dag. Trött efter att ha sovit dåligt och jobbdagen har dagen varit fullspäckad med möten och att-göra-listan bara har ökats på. Och så lite grinig (men det visar jag förstås i mycket låg utsträckning på jobbet). Hoppas på en bättre dag imorgon. Och lite mindre kyla, tack. 
 
Vi kom hem i går kväll efter att ha spenderat några dagar på Gotland. Det var fint. Firandet avlöpte utan skandaler och syrran berättade nyheten om att de väntar barn. Föräldrarna gratulerade, men verkade ärligt talat inte så intresserade. De frågade inte ens syrran och hennes nan hur det kändes eller hur syrran mådde. Och då har de, precis som vi, kämpat i flera år för att bli gravida. Sådana är de, föräldrarna, mycket sparsamma med känsloyttringar.
 
Bilden är från en av många långa promenader under vistelsen på ön.
 
Vi berättade inget utan tänkte göra det kommande helg då både mina och makens föräldrar är här och hälsar på. Vet dock inte riktigt hur vi ska berätta det. Mannen tycker vi ska visa bilden. Jag tycker egentligen den är lite gammal, då den är från vecka 8 och det knappt går att se vad den visar. Kom gärna med tips och idéer!