Flickan får skulden

Jag har nyligen läst Fredrik Backmans "Björnstad". Jag tyckte om den, samtidigt som den gjorde mig arg och ledsen. En flicka blir våldtagen och hela bygden vänder sig emot henne och ger förövaren sin sympati. Några människor visar mod, gör skillnad och får bygden att tänka efter. Föräldrarna står som klippor, orubbliga, för sin dotter. 
 
Jag tänker många saker om det som sker i boken:
 
 
1. Offret får skulden. Så är det i det flesta fall när ett barn/flicka/kvinna blir våldtagen. Fredrik Backmans beskrivning av verkligheten slår hårt och skoningslöst och jag gråter som ett barn för alla de som utsatts och utsätts varje dag. Jag gråter för mig själv, för barnet, för 13-åringen. 13-åringen vars far var den första att skandera "hora!". 
 
2. Det utopiska i vändningen, i stödet och i modet. Beskrivningen av ett skeende som är så långt ifrån verkligheten att det blir orealistiskt. Jag tänker att det är just så (!) man kunde önska att det alltid var, att varje brottsoffer fick det stödet och att flera människor skulle ha mod nog att stå emot gruppen och våga tänka själva och agera som vuxna tänkande individer. 
 
3. När jag samlat mig och fått ordning på tankarna ändrar jag mig. Jag tänker och vill tänka, att det som sker, det som Backman beskriver, är ett budskap. Många läser hans böcker. Om boken kan få någon att tänka efter, någon att visa mod, någon att be om ursäkt för sitt beteende - då, har han nått längre än många människor gör under hela sina liv.
 
 

...och intrigerna fortsätter...

Angående gårdagens inlägg om att mannens syrra hade hört av sig till mig och att jag hade besvarat meddelandet  har det nu visat sig att mitt svar fallit i ond jord. Både systern och hennes man har blockerat mig på Facebook. Jag blev upprörd och lite ledsen. Jag har inte gjort dem något ont, någonsin. Det är tydligt att de inte är intresserade av hur deras agerande påverkat mig eller av att lyssna på hur jag upplever situationen. 
 
Jag har funderat under kvällen och beslutat mig för att inte göra något alls. Jag har pratat med min man, som blev ledsen över deras agerande. Jag kommer inte ens att låta dem veta att jag märkt blocken, utan bara ignorera. De ska inte få tillfredsställelsen av att veta att de påverkar mig.
 
 

Jäkla intriger

Nu är makens syrra igång igen. Som jag skrivit om i tidigare inlägg, har maken och hon haft en konflikt under en period. Den här lett till att de för närvarande inte har någon kontakt.
 
Hon har nu börjat söka kontakt med min man igen och även hört av sig till mig. På hennes frågor har jag förmodligen svarat mer än önskat eller förväntat. Jag har tänkt mycket på flera saker som jag inte tycker är okej. Nu har jag fått möjligheten att uttrycka dem.
 
Jag har inte för avsikt att såra någon, men är medveten om att det kanske blir resultatet. Tycker att syrran kan behöva fundera lite över hur hon beter sig mot andra och att hennes agerande får konsekvenser. 
 
 
Bilder är tagen under en härlig men kall promenad på Gotland under föregående helg.