Vemod

Helgen har verkligen gått i vänskapen tecken. Igår hade vi vänner över på brunch under dagen och på kvällen bjöd vi på kräftskiva för ett annat gäng vänner. Idag har vi umgått med ett par av våra närmaste och tillsammans varit på höstmarknad. Det har varit en väldigt trevlig helg. Men intensiv och jag är så trött. Förkylningen är värre och jag vill bara sova. Helgerna går så snabbt och jag känner aldrig att jag hinner göra allt jag vill eller vila ut ordentligt. 
 
 
Ikväll känner jag mig lite ledsen och vemodig. Det är pms-period och jag tänker att det säkert spelar in, även om det inte är då farligt. Min man reser bort i helgen och kommer hem först nästa helg. Jag kommer att sakna honom, men vet ju också att man knappt hinner blinka så är det helg igen.
 
Under kommande vecka tänkte jag hinna med svampplockning, två aw och mycket vila.

Energilös

I måndags var allt så bra. Jag vaknade pigg, för en gångs skull, och kände mig glad och energifylld hela dagen. Vet inte när det hände sist! Och på en måndag också! Sedan har det tyvärr gått utför. En ny (?) förkylning har intagit min kropp och gör att halsen värker och all energi bytts ut mot en mördande trötthet. 
 
Igår var vi på möte med kliniken. Vår läkare gick igenom samtliga 5 genomförda ivf-behandlingar med oss i detalj. Det var rätt jobbigt att tänka tillbaks på allt som vi gått igenom under de senaste åren. Så många olika känslor som väcks. Vi fick även information om hur vi kan gå vidare samt vad det kostar. Det lutar åt att vi tar hjälp av kliniken för ytterligare en behandling. Men vi har inte bestämt något än. Och det är ju ingen brådska heller då kroppen måste vila minst en månad mellan två behandlingar. 
 
Bild från måndagens skogspromenad. Älskar detta ställe och stannar alltid till en stund här. 

Post-släkträff-trött

Efter dagens släktträff skulle jag behöva åka tillbaka till spa:et vi lämnade strax innan lunch idag.
 
Fy.
Är glad att vi träffat vissa delar av mannens släkt sällan.
Någon är tyst på grund av hörselskada och utesluts till stor del ur samtalen. Verkar inte spela någon roll att vi alla samlats för att fira denne.
En annan gnäller över allt, hela tiden.
En tredje kallar mig "lilla gumman" och säger att jag kanske inte förstår detta och kanske inte vet så mycket då jag är så ung. Personen visste inte att hon pratade om mitt expertområde och att det blev väldigt tydligt att hon själv helt saknar kunskap och har rasistiska åsikter. Jag upplyste henne om mina åsikter om hennes sätta att tala till mig. Det föll inte i god jord.
En fjärde var dement och hunsades av sin partner bland snbar gällande socker i kaffet och hur många chokladbitar han fick äta. 
En femte är en besserwisser. Det finns inget han inte kan eller vet mest om. 
Ja, detta är ju bara exempel och jag blir så trött.
 
Nu åker vi hem och myser och glömmer släkten!