Att hålla ihop

Tycker att det gått ganska bra de senaste dagarna. Har nästan känt mig glad några korta stunder. Idag är det som att falla ner i ett hål (fast inte lika djupt). Han vägrar att prata med mig, men kan skriva saker som att jag inte har förstått någonting. Och jag förstår verkligen ingenting. 
 
Nu har han bestämt sig för att flytta.
Kanske det som gör att det är lite svårare idag.
 
Samtidigt skriver han till mig att han älskar mig ofantligt.
Jag får inte ihop det.
 
Imorgon blir det en lång dag på jobbet.
Efter tjafs med chefen idag, ser jag inte fram emot att tillbringa hela dagen i chefens sällskap.
 
Det är ju just det. Att hålla ihop. Det går, men faan vad det är pissigt emellanåt.
 
 
 

Slokar lite

Känner mig lite som lyktstolpen. Det har väl inte direkt förändrats något på äktenskapsfronten sedan sist. Han hör inte av sig och vill inte prata. Han säger att han är för ledsen. Det tolkar jag som att han har bestämt sig för att han vill separera. Nåja, dumt att sitta och gissa. Vi har ju som sagt inte pratat. 
 
Jag mår inte så bra. Alls. Samtidigt mår jag bättre än jag har gjort på länge. Det säger en del.
 
Helgen har varit fin ändå. Jag har känt mig omgärdad av kärlek. ❤ Vänner och familj ❤
 
 

En känsla av att vara på flykt

Som om marken slitits undan. Det jag mest skulle behöva just nu är en trygg famn. Någon som klappar min panna samtidigt som denne någon viskar "Det bli bra. Det blir bra". Jag behöver vila, men det går inte just nu.
 
Natten har varit svår. Jag har varit väldigt ledsen och varit ute och gått länge.
 
Jag förstår inte varför det ska vara så svårt. Eller kanske snarare varför man gör det så svårt.
 
 

Liknande inlägg