Gråtande chefer som anser sig felfria

Under förra veckan mötte jag minst sagt en hel del utmaningar i mitt arbete. Flera av arbetsdagarna var mycket tuffa och leddde till en del tvivel gällande mina egna prestationer och hur jag  förhåller mig till människor.
 
Nästan dagligen möter jag chefer i olika positioner. Ofta handlar vår kontakt om att jag på olika sätt ska försöka påverka dem till att vilja förbättra sina verksamheter. Det är onekligen ett grannlaga arbete. I vanliga fall. I vissa fall kan det vara otroligt svårt att ens få en bra kontakt med dem eller att få dem att förstå att alla verksamheter har områden som kan förbättras. Sammarbetet och skapandet av en alians är avgörande för hur det slutliga resultatet av mitt arbete blir.
 
Oftast möter jag chefer som är medvetna om att det alltid finns sådant som kan förbättras. De uttrycker även i de flesta fall en ööpenhet och en tacksamhet över den hjälp och det stöd vi kan erbjuda.
 
I förra veckan ställdes jag inför ett flertal dilemman varav ett handlade om ett möte med en chef som gråtande berättar att de är en bra verksamhet och att de inte har gjort något fel. Det blev ett oroligt svårt möte, där jag inte lyckades nå fram till nämnda chef. Jag har funderat sedan dess hur jag på ett bättre sätt hade kunnat bemöta denna chef. Jag har många uppslag och har diskuterat detta dilemma med mina närmaste kollegor. Det gör att vi alla får ett tillfälle att utvecklas inför att bättre möta sådana situationer i framtiden. Det är otroligt lärorikt att möta sådana utmaningar. Men herregud vad mycket energi det tar!
 
 

Rapport från första veckan med Synaerla

Jag hade varit orolig, på gränsen till rädd för hur det skulle bli. Hur jag skulle reagera och må av sprayen. Jag har läst och hört tillräckligt mycket för att förvänta mig det värsta. Jag måste säga att jag (hittills) är glatt överraskad över hur bra det har gått!
 
Under veckan har jag känt av en del symtom som skulle kunna vara biverkningar:
  • frusen
  • trött
  • väldigt snabb mage
  • kliande ögon
  • irritation
  • yrsel
  • hjärtklappning.
Självfallet ska Synarela:n inte ensam beskyllas för detta. Jag är ju trots allt på sluttampen av uttrappningen av SSRI. En del av symtomen är rätt vanliga för mig, även utan spray. Men skulden för frusenhet och trötthet tänker jag ändå helt lägga på sprayen.

Under nedreglering

Vilket väder! Vilken dag! Vi tog en lång promenad runt en sjö, tillsammans med några vänner. Har förhoppningsvis samlat in en del nya fräknar och lite extra livsmod.
 
I veckan började jag med Synarela för att sätta kroppens egen cykel ur spel. Som jag förstår det förssätts man tillfälligt i ett kemiskt klimakterium. Syftet med det är att bättre kunna styra hormonbehandlingen för att få ut så många mogna ägg som möjligt. Har läst att det kan vara väldigt påfrestande och att många mår mycket dåligt av behandlingen. Den barnmorska vi träffade sist sa tvärtom att de flesta inte märker av så mycket biverkningar. Jag hoppas att det är som barnmrskan säger. Det enda jag känner är att jag är otroligt trött och smått irriterad. Tröttheten kan i och för sig bero på en otroligt intensiv vecka, på många plan. Irritaton är väl heller inget ovanligt för att vara mig. Nåja, hoppas att allt jag gör med min kropp leder till önskat resultat den här gången. 
 
 

Liknande inlägg