Höggravid och semester

Imorgon börjar den på riktigt, semestern. Det känns både bra och lite jobbigt. Jag älskar mitt arbete och det var svårt att rensa skrivbordet och skåpen och veta att jag ska vara borta i över ett år. Mycket dubbla känslor nu. 
 
I fredags firande jag in semestern själv, då jag inte orkade umgås med vänner och mannen var på jobbfest. Jag konstaterade under kvällen att det var ett dåligt val. Jag kände mig så ensam och ledsen. Det är ju ändå rätt stort, för mig, att gå på semester och sedan föräldraledighet. Jag skulle ha tänkt till och bokat in något.
 
Tidigare i veckan var jag hos kuratorn på MVC och pratade om mitt mående. Efter samtalet konstaterar jag att det som gör mig mest ledsen hänger ihop med en ångest över att jag inte har rätt att vara ledsen och en rädsla för att bebisen ska dö i magen. Efter flera års kämpande och sju IVF behandlingar borde man ju vara vara glad och njuta, eller hur? Men så enkelt är det inte förstås. Det tror jag många av oss IVF:are har fått erfara. Allt måste bearbetas och processas och gör man inte det kan man nog räkna med bakslag. Men, det är klart, måendet lär ju hänga ihop med hormoner också. 
 
För övrigt börjar magen bli rätt tung nu och jag blir snabbt trött och får lätt värk i rygg och säte. Jag försöker vara försiktig och ta det lugnt. Men jag vill så mycket och det är sjukt frustrerande att inte orka. 
 
Under gårdagen firandes iallafall semestern och föräldraledighet in med lyxfrukost: