Gråt på båt
Inläggets titel speglar inte helheten av min helg, utan dagens känsla. Trots förkylning och viss ledsenhet har jag haft en underbar midsommar med familj och vänner! Mycket drama, men inget som direkt involverade mig.
Vädret blev långt bättre än väntat och vi har varit ute mest hela tiden. Det har även blivit en hel del (!) vin.
Det var svårt att åka hem. Det svåraste är nog att inte ha någon som väntar men också ledsamheten i att lämna allt kul. Var nog många som kände som jag idag. Åka hem från festligheterna och alla fina. Tillbaka till vardag och en vanlig jobbmåndag. Jag grät på båten, men diskret. Resten av tiden sov jag och åt choklad.
Några vänner kom och hämtade mig vid båten, det var guld värt och en stor uppoffring av dem då de egentligen inte hade tid. Det var dock inget som de lade någon tonvikt vid.
När jag kom hem bröt jag ihop och fulgrät. Mitt i gråten hörde syrran av sig och en vän ringde också. Jag lämnade väskorna i huset för att åka och prata och röka på en relativt närbelägen balkong.
Nu ligger jag i sängen och tänker att det är rätt fint att vara hemma, ändå.
