Post-släkträff-trött

Efter dagens släktträff skulle jag behöva åka tillbaka till spa:et vi lämnade strax innan lunch idag.
 
Fy.
Är glad att vi träffat vissa delar av mannens släkt sällan.
Någon är tyst på grund av hörselskada och utesluts till stor del ur samtalen. Verkar inte spela någon roll att vi alla samlats för att fira denne.
En annan gnäller över allt, hela tiden.
En tredje kallar mig "lilla gumman" och säger att jag kanske inte förstår detta och kanske inte vet så mycket då jag är så ung. Personen visste inte att hon pratade om mitt expertområde och att det blev väldigt tydligt att hon själv helt saknar kunskap och har rasistiska åsikter. Jag upplyste henne om mina åsikter om hennes sätta att tala till mig. Det föll inte i god jord.
En fjärde var dement och hunsades av sin partner bland snbar gällande socker i kaffet och hur många chokladbitar han fick äta. 
En femte är en besserwisser. Det finns inget han inte kan eller vet mest om. 
Ja, detta är ju bara exempel och jag blir så trött.
 
Nu åker vi hem och myser och glömmer släkten!
1 Jessica Högberg:

skriven

Men fy, finns inget värre. Har tack och lov bara haft gulliga svärföräldrar, övriga släktingar behöver man ju inte träffa så ofta... haha

Svar: Som tur är, är svärisarna bra. :) Men de andra kunde jag nog vara utan. Tycker lite synd om mannen då han inte har så mycket släkt eller familj och det ofta blir knas när de umgås.
Akira Öken

2 Jessica Högberg:

skriven

Skönt, svärisarna är viktigast;)

Svar: Precis! 🙂 Resten behöver man ju faktiskt inte träffa alls, om man inte vill.
Akira Öken

Kommentera här: